Månadsarkiv: april 2012

Sagbergsleden – en liten bit i alla fall

Idag tänkte jag göra ett försök att springa runt Härnebosjön i Holmsveden. Mamma bor i Holmsveden. Det var en gång ett vanligt bondesamhälle med en bygata. Nu händer det en sak där, en gång om året, Westerndagen! Det är dock inte än på ett tag så jag begav mig iväg p min upptäcksfärd. Jag utgick från macken. och körde samma håll som klockan. det blev ett par km asfalt innan jag kom till vägen som skulle gå runt sjön. Frågade en snäll man vid ett hus som pekade vidare över åkrarna och tillade, det blir en fin tur det där, så jag körde. Efter ca: 5 km hittade jag en mytomspunnen skylt som förmodligen endast indianer vet om. det stod Sagbergsleden. Jag tänkte på en indian som heter Robert och hoppade raskt på leden. Jag förstår varför herr Blom kallas stigfinnaren för efter mycket huvudkliande och en riktigt jobbig backe kom jag upp till ett vindskydd med utsikt över Härnebosjön.

Sedan gick det nedför igen. Stigen var lika svår att hitta som tidigare. Ett tips är att hålla utkik efter indianernas brandgula totemmålningar på träden. efter en del trixande kom jag dock ut på något som kan kallas skogsväg. Den slingrade sig ned mot Kvarnudden. vid kvarnudden hade jag sprungit ca: 11 km så då passaede jag på att köra vidare mor Sagberg, från baksidan. Sagbergs baksida visade sig vara en riktigt jobbig historia. Förstår inte varför den inte var lika jobbigt utför? Efter lite pustande och stönande var jag i alla fall uppe vid stugan på Sagberg. Där satt jag mig ned och vilade mina tår en stund.

Sedan blev det utförslöpning på Sagbergs framsida. den stigen är rolig både uppför och nedför. Någonstans där ska Hälsingeleden vara i närheten. Det kan bli ett annat kapitel. Efter Sagberg blev det asfaltslöpning ett par minuter innan jag var åter hos min kära mor vid macken i Holmsveden. det blev en mysig runda på ca: 14,5 km med allt från asfalt till riktigt bökig stig. Kommer nog att filma denna runda till Swedentrails, för det var den värd! Funbeat!

Annonser

värmen

Det är nu det börjar! Stigarna torkar sakta upp, blir snabbare och roligare. Det blir så mycket enklare att springa. Dagens pass blev ungefär 10km med vårens blommor som åskådare. De fick sen en kortbyxad knäppskalle fara förbi i 4.50-tempo. Vårstigar rules!

motivation

Jag är på många sätt en ensamlöpare. Nästan all min träning sker en bra bit ut i skogen, på egen hand. Det passar mig på många sätt. Jag bestämmer själv längd, tempo, tidpunkt och stigval. Ibland kan det dock vara svårt med motivationen. Därför har jag skaffat mig en träningskompis. För tillfället kör vi lugna skogspass på ca: 2km men längre och snabbare sträckor hägrar. Mörkerpassen blir så mycket roligare med två ljuskäglor i skogen. Det spelar ingen roll hur skitigt det är, vi kör lika hårt i alla fall. lustsyrd löpning när den är som bäst!

Jungfrutur

Nu har jag kört första turen och känner mig riktigt nöjd. Visst är F-lite 230 mycket sko jämfört med sitt yngre syskon F-lite 195. Men precis som ett äldre syskon är 230 mjukare, mer skyddande, mer tillåtande, mer dämpad och rejälare. Den fantastiska mellansulan från X-talon 212 känns igen. Här slipper man dock dubbarna när underlaget blir lite hårdare. Skon skyddar avsevärt bättre mot genomslag än 195an men ger ändå relativt mycket feed-back om underlaget. Hälkappan är högre än den på 195an. Det kan vara positivt då jag faktiskt tycker att 195ans är i minsta laget. Meta-cradlen är kraftigare, vet dock inte om det i verkligheten påverkar hur foten fixeras, men skillnaden syns. Dessutom tillåter 230 ett något slarvigare steg vilket jag uppskattar på mina längre rundor då jag blir för slö för att tåtrippa konstant.

Jungfruturen blev en mycket angenäm upplevelse. Det blev ett pass på ca: 9 Km i lätt terräng med div fartväxlingar. Skon bara var där. Den svarade när jag gasade. Den dämpade utför och den höll foten på plats i tvära svängar. Fästet är ju inte som X-talon direkt, men det känner jag igen från 195an. Dock tror jag F-lite 230 kommer bli min absoluta favorit i sommar. Återkommer senare med en utförligare recension på www.swedentrails.com  Jag är redan kär.

Jag gillar sex!

20120417-214942.jpg
Hälften av sex är tre. Tre har jag haft länge och det har på många sätt funkat helt OK. Men nu ska jag äntligen ha sex igen, tillsammans med Inov-8 F-lite 230. Tre har jag då haft med F-lite 195. Samtidigt har jag vid sidan av verkligen gillat sex med X-talon 212. Tre får mig att känna mig snabb. Det känns också mysigt när det går lite långsamt. Det känns dock tunnt och jobbigt när det är tekniskt, hårt och går fort. Sex känns ändå skönare på något sätt. Sex är absolut skönare när jag är trött! Faktum är att jag funderade allvarligt på att ha sex med Terrafly 303, framförallt pga anatomic fit och sulan. Tror den känns lite som kommande Trailroc.. Fast nu när jag kännt på 230 är jag faktiskt riktigt sugen på sex med Roclite 285.. Vi får se.. Om nu någon tycker mitt inlägg är töntigt vill jag bara säga att jag gör allt för att tillfredställa sökmotorerna.. Jag tror faktiskt sex passar mig ypperligt! Jag pratar ju faktiskt bara om Inov-8s SHOC-ZONE

naturligare löpning 2.0

Jag tror stenhårt på att göra saker så naturligt som möjligt. Glädjande nog så finns det faktiskt företag som tänker på samma sätt. MuleBar är ett Engelskt företag som ligger i Wiltshire (tänk Stonehenge). Vad de vill är att ge idrottare bättre bränsle. De säger själv: ”At MuleBar we believe there is no energy like natural energy which is why MuleBar is made from 100% natural, seriously tasty ingredients”. Man ska alltså känna sig säker på att allt som finns i maten kommer direkt från naturen. Dessutom ska processen från råvara till färdig produkt vara så etisk som möjligt. I praktiken innebär det att man använder allt från närodlat till rättvisemärkta produkter i den mån man har tillgång till detta. Man har också gett sig tusan på att grejorna ska smaka bra. Dessutom ska de ge idrottarna den energi de behöver. MuleBars utbud är inte sådär jättestort, man fokuserar på bars men har även lite gel. Det känns enkelt och överskådligt för mig. Därför ska jag ge MuleBar en chans och testa om energin fungerar för mina längre pass. Jag kan redan intyga att deras Summer Pudding smakar helt OK. MuleBar finns att beställ hos många brittiska sidor som t ex: Wiggle. Tydligen finns också en svensk importör i form av Biofood, men att få beställa av dem känns lite krångligt. Hoppas på återförsäljare snart.. Fortsättning följer.